I måndags var det återigen dax för ett dressyrpass. Äntligen har Thea börjat använda dressyrsadeln! Om än med något långa läder…
Det går så himla bra, börjar bli dax att övertala Thea att starta en LC i dressyr. Stina, jag och Ann jobbar på det, finns en i bygden i maj. Inte bara Thea då utan alla flickorna. De tränar så hårt och är jätteduktiga allihop. Ann har skrivit ut programmet till flickorna så de kan träna.
Idag, tisdag, får hon vila. Imorgon lugnt pass barbacka.

Så var den avklarad -Theas och Connies tävlingsdebut.
En LE och en LD på Kullabygdens ryttarförening. Dagen slutade med fyra fel i varje klass, pga vägran.
I första klassen var Connie inte riktigt vaken och tempot lite lågt. Jag såg det redan på framhoppningen, men Connie brukar tända till så fort hon ser banan, så jag tänkte, att det gör hon nog idag oxå. Men nejdå. Man såg redan tre språng innan att Connie stod emot, men Thea mäktade inte få fram henne. Tror vi tar sporrar nästa tävling. Hon har det när hon rider dressyr för tränare.
I andra klassen var Thea fokuserad på hinder tre, som var det Connie stannat på i första rundan, så då fick hon stopp på tvåan istället. Uppe på det var Thea skärrad efter att hon trillat av på framhoppningen. Connie tvärnitade på framhoppningskrysset och Thea for över halsen! Efter det var Connie helt uppjagad och tyckte krysset var superläskigt, tror Thea hoppade det fem- sex gånger, men tårarna rinnandes, innan de hittade varandra igen. Tråkigt och onödigt, men Thea fixade det fint.
Nu sitter vi trötta och hungriga här hemma i soffan och väntar på att pappa ska få lasagnen färdig, och Thea är nog trots allt nöjd. Nu satsar vi på Båstad om tre veckor, en LD.

Då var vi i tisdags i Perstorp för att förbereda Thea och Connie på tävlingsdebuten på söndag.
Första rundan gick hur bra som helst, borde vara den bästa rundan de gjort, oavsett om det varit pay and jump eller träning. Båda var fokuserade och såg så glada ut. Bra rytm och tempo hela tiden.
Andra rundan började lika bra, men framme vid fjärde hindret upptäckte Connie att där låg en vattenmatta och tvärnitade. Båda lika överrumplade över detta styrde de på igen med samma resultat. Tredje gången hoppade hon. Då var båda lite ur fas och resten av rundan var lätt ojämn i både tempo och kontroll. Thea skötte det dock bra och la en volt för att ”hitta tillbaka”.
Thea dock nöjd men förvånad för Connie har aldrig stannat på hinder för henne innan. Utom för att bajsa en gång 🙂
Tilläggas på det är att mattan låg under samma hinder första rundan, och sista P&J i höstas var oxå matta med. Så detta är nog inget problem framöver tror vi.
Nöjda och trötta åkte vi hem, med goda förhoppningar inför söndagens två clear round på Kullabygden.

Penny och Isadora redo för en promenad i blåsten. Premiär-användning av nya ridbyxorna!
Skönt att komma ut lite fast vädret var sådär.
Idag kom två nya hästar till stallet – Sandy och Mynta. Sandy ägs av Susanne och rids mest i dressyr. Mynta är Simones ponny och vi hoppas de kommer att trivas i vårt gäng.
Dante är såld och Cactus har åkt iväg för att ridas in. Blir bara Poppe kvar av unghästarna i stora stallet.

Hopplördag med Stina igen. Ann och Tommy har köpt in mer superfint hindermaterial så idag byggde vi upp en ”riktig”bana.
Det gick riktigt bra för Thea och Connie, och inga bocksprång, skönt.
Känns bra inför tävlingsdebuten nästa helg. Kanske trycker vi in en P&J på tisdag oxå?
Idag har vi mys i stallet med lugn uteritt och tårta. Linn och Elsa bjuder då båda trillade av samma ridpass förra veckan!

I lördags var det så äntligen dax att starta upp hoppträningen för Stina.
Jag hade en uttråkad liten tre-åring i knät så något fotande var det inte tal om.
Vi fortsatte dock hopptemat idag med studs och avslutningsvis studs och oxer. Vi får passa på att ha bommar framme på helgerna när vi har dagsljus då de inte hunnit få upp riktig belysning i ridhuset ännu.
Inget bockande idag! Så skönt. De tom avslutade med en oxer på 90 cm som var rejält bred (upphöjd till Sara som ska tävla LC nästa helg, men Thea ville oxå). Glad Thea och glad Connie. Det var nästan som om Connie bara väntat på att få ta i under ett språng för när hon landade var hon avslappnad och fin.
Dock brunstar hon fortfarande/igen!?!? Men bara när Coachlight är nära…

Kunde inte låta bli att fota Pix och Musse där de sitter exakt där vi bett dem sitta. Ett och annat pip kommer emellanåt, men de rör sig inte ur fläcken trots att Malin och jag står mitt i ridhuset. När Thea och Sara hade hoppat av så fick hundarna springa fritt en stund och jösses vad de sprang! Egentligen får de inte springa i ridhuset, fy mig!

I torsdags skyndade vi oss ut till stallet för att hinna åka lite pulka i sommarhagens härliga backe innan det blev mörkt. Vilken underbar eftermiddag vi fick! Solen kastade sina sista strålar på glada barn och hundar och jag bara njöt. Tjejerna åkte så länge så Connie fick vila. Ann gjorde varm choklad efteråt och tjejerna värmde sig i sadelkammaren. De åkte ju i ridbyxor!
När jag stod där i hagen intill bokskogen i torsdags och tittade på solnedgången, omgiven av ystra hundar och skrattande barn, med ett nybyggt ridhus ett ögonkast bort och ett stall alldeles intill fullt av trevliga hästar och ponnies och alla nya och gamla vänner som hör stallet till, så tar jag ett djupt, djupt andetag och tänker, att det här, det är mitt paradis på jorden ❤ ❤

På fredagen åkte de pulka igen, då något klokare med termobyxor och tjocka skor och vantar. De var så upptagna av snön att jag fick rida! Så roligt det var, jag har levt på den glädjen hela helgen. Om jag ändå haft tid till en egen häst… Träningsvärken sitter i ännu och det är söndag kväll.

Nu är nästan hela sargen på plats i ridhuset! Detta betyder att vi kan låta flickorna hoppa utan att riskera att de slår sig i betongkanten. I helgen har det blivit både gymnastikhoppning och träning på vägar enligt tips i ridsport. Bra övning.
Connie är laddad till tänderna, de har inte hoppat något sedan jullovet. Thea är beredd på bocksprång och hinner oftast avstyra dem men tyvärr blir hon rädd. Rädslan gör att Thea spänner sig och det går över i irritation på Connie och de blir bara mindre samspelta. Ond cirkel. Inte bra. Vi måste få Connie att sluta med detta trams! Idag gick det bättre än igår och Thea parerar bättre snabbt framåt istället för att sakta ner. Ann hjälpte dem. Hon fick hoppa småhinder tills hon själv slappnade av och kände att hon litade på sin häst igen och allt kändes bra. De var rejält trötta båda två men nöjda.

Mina fina flickor i nya ridbyxor och träns, inköpta för julklappspengarna.

Efter lång uppvärmning gick det bra idag. Såg inte lovande ut i början, Thea blev sur på henne när hon reagerar för småsaker (Musse, mörka hörn) och då oxå på mig när jag säger stopp.
Försökte mig på att filma för bildbevis men det blev bara svart. Ville visa Ann, som såg första halvan av passet, hur fint det gick på slutet, men fick ge upp. Några suddiga bilder får duga.
Kunde inte heller motstå att fota Connie när hon visar tydligt att hon brunstar så fort Thea stannar.

Det här är Kotten, eller Coachlight som han faktiskt heter. Linns häst. Connies nya kärlek. Hon har brunstat i fyra dagar nu och har bara ögon för honom. Visst, är han inte nära duger fortfarande Bigge eller Bert oxå för den delen.
Torsdag och Thea red barbacka då det gjorde mindre ont i höften då, och var småirriterad på Connie för att hon fokuserade mer på Kotten än henne.