Igår var vi i Ängelholm för att hoppa LC och LC+. Mats, deras tränare var med för att se och coacha. Det gick käpprätt åt helvete. De kom inte över första hindret. Thea förtvivlad. Jag förtvivlad. Strök klass två och åkte hem. Botten är nådd.
Vi har förstört vår ponny. Vår underbara ponny vill inte hoppa på tävling längre. Varför? Jag har inget svar.
Många lösningar får vi från nära och kära. Listade i ordningen ”starkaste överst”
1. Connie har ont. Svar NEJ. De är ett superteam på så gott som alla träningar och hon gör allting annat utan protest.
2. Byt tränare. Tror inte detta är pga tränaren. Mats är duktig. Generellt tror inte jag att byta tränare löser problemen.
3. Sluta hoppa. Många äro våra dressyrvänner som tycker det är den optimala lösningen.
4. Gör uppehåll med hoppningen och jobba med markarbetet enbart i några månader. Träna framåtbjudning och samling. Jag har svårt att se att den mentala instabiliteten hos Thea INTE kommer tillbaka, oavsett när nästa start blir.
5. Få Thea att fokusera om. Nu är det bara första hindret som är viktigt, INGET annat. Kan nog funka.
6. Få ponnyn lydigare och korrigera med spö och sporrar (rejält) när hon stannar. Thea gillar inte denna lösning då hon fått tillsägelse förra året när hon tappade humöret.
7. Mental koach. Känns som att när man är på lägsta nivån är det lite för stora strängar. Thea vill inte heller.
8. På det igen, förr eller senare släpper det. Jo, absolut.
9. Ut och gör något helt annat! Terräng, få igång galoppen och ha kul. Har vi redan gjort. Jättekul by the way!
And so on…
Vad vill Thea? Direkt efteråt var det som i Hästhagen i juni, sluta hoppa henne. Men något dygn senare vill hon prova igen nästa helg.
Hur gör vi? Jag och Micke har inte riktigt bestämt oss, men det lutar åt att hon får starta en clear round LC på lördag. Laghoppningen efteråt stryker vi, blir för stor press på henne. Nytt beslut efter det.
De hoppade lite hemma idag för att komma i rätt fas mentalt. Gick super! Inte lätt att ”ta tag i problemen” när de bara är i tävlingssammanhang de dyker upp.
Annars har hon placerat sig i hoppning i Harplinge, blivit klubbmästare i dressyr och testat terräng sedan sist!
ponnyconnie 
Så tråkigt att det blivit så.
Nr 1 -Jag hade nog kollat upp henne. Kan ju ha ont någonstans och vet att det är extra jobbigt när hon vet att hon ska runt en hel bana. Hästar är ju inte dumma precis utan de vet ju när det är lek eller allvar.
Nr 2-Nä tror inte på att byta tränare så fort något inte funkar.
Nr3Nä inte sluta hoppa om det visar sig att hon har ont någonstans.Då får hon behandlas. Men om hon är frisk så är det ju inte fel med dressyr också. Hon är ju duktig på det med.
Nr 4 Jobbigt för Thea att nöta och inte veta slutresultatet.
Nr5 Tror jag inte på. Hur kul är det att rida in på en bana och bara fokusera på första hindret?
Nr6 Nej, nej,nej.
Nr7 Mental coach kan nog vara bra när man är på högre nivå och det fungerar med hästen för att kunna komma ännu längre.
Nr8 Både ja, och nej. Tror fortfarande att det behövs en koll först. Kolla, rygg, ben , kotor knä ,rygg, SI led mm.
Nr 9 Kan man ju alltid göra. Det är ju kul.
En av Saras första b-ponnyer hoppade på träning men började efter ett kort tag att vägra på banan. Hade tagit massor av placeringar före vi köpte henne. Varit vilande några månader före vi köpte henne vilket vi inte visste. Efter grundläggande veterinärkontroll ( hallt på båda fram vilket inte gick att se själv då det var på båda) och lång behandling i kotleder och rygg som hon gått och spänt sig i och haft fel sadel samt behandling i Si leden av fysioterapeut samt byte av sadel så fungerade hon igen. Sara plockade många rosetter. Ryttaren efter Sara tog också sedan många placeringar med denna läromästare. Om ryttaren inte är nybörjare och varit med ett tag( vilket Thea har) så tror jag inte att hästen helt plötsligt börjar vägra för att det är ryttarens fel eller är dum. Visst kan ryttaren göra fel men på så låg nivå vet vi att Connie hoppar av sig själv. Är man uppe i LA och tränar msv vilket Sara gjorde så krävs det mer teknik och man kan skylla på ryttaren i flera fall.
Börja med att kolla upp henne. Det hade jag gjort. Sedan kan man gå vidare och fatta nya beslut.
Lycka till! Hoppas allt går bra. Kram
GillaGillad av 1 person
Tack för all respons Christina! Så underbart att ni fortfarande är så engagerade i henne.
Thea kommer att hoppa en clear round 90cm på lördag. Kvarstår problemet får jag nog överväga att kolla upp henne.
GillaGilla
Att vi är engagerade är väldigt enkelt! Man glömmer inte en underbar familjemedlem ❤ Hoppas det går bra på lördag !.
GillaGillad av 1 person
Läste en sak till som du skrivit ! ”Vi har förstört vår ponny”. Nämen SLUTA med sådant dumt. Det har ni inte alls. Ni är ju jätterädda och omtänksamma om henne. Om hon skulle ha råkat få några skador så får alla hästar det någon gång. Det räcker med att de snubblar i hagen, fastnar till i boxen när de ska resa sig. Får en sträckning i något sammanhang. Hästar är väldigt bra på att ställa till det för sig själv.
GillaGillad av 1 person
Usch vad tråkigt att ni också hamnat i ”hopplöshetsgropen”… Vet att det inte är någon tröst men att veta att ALLA hamnar där, förr eller senare, gör att man uthärdar… Tror jag sagt det någon gång förut men säger det igen… Nerver som kommer i dallring i samband med hopptävling har satt sig ”i huvudet” på både Thea och Connie… Prestationsångest kallar vi väl det. Jag utger mig absolut inte för att känna din dotter bättre än vad du gör Ulrika men ibland ser man saker och ting annorlunda utifrån. Första säsongen gick de från klarhet till klarhet. Ingenting stod i deras väg. Thea upptäckte hur ”enkelt” det var att tävla hoppning med Connie. Connie gick lite av ”sig själv” på gamla meriter. Från lätt D till lätt B på väldigt kort tid, med facit i hand kanske för kort.. När ett ”nybörjarekipage” sedan plötsligt ser att det börjar krävas en annan ridning med stegning av avstånd, räkning av galoppsprång mellan hinder osv så får det nyvunna lyckliga självförtroendet sig en riktig käftsmäll och man blir brutalt medveten om att man kanske inte riktigt är där än… Både Thea och Connie tror jag i dagsläget hade varit kompetenta att tillsammans klara en LB men Skulle tro att Theas osäkerhet ”sitter i tyglarna” och även Connie har nog klivit in i en osäkerhetsbubbla. Jättetrist eftersom det funkar så fint på träning men där är det ju ingen som känner oro för att inte lyckas.
Man ska ju såklart inte helt utesluta någon form av skada men har mycket svårt att tro att den i så fall bara skulle visa sig på tävling… Tyvärr har vi ryttare väldigt lätt för att lägga över något som inte funkar i ridningen på att något måste vara fel på hästen… Har gjort det själv… Min häst slog bakut och mest i höger varv. Varje gång hon kickade var jag övertygad om att hon hade ont!! Åkte såklart till veterinär, anlitade massör, kiropraktor, köpte svindyra magnettäcke osv, osv… Kickningarna fortsatte… En dag blev min tränare irriterad på mig och sa helt enkelt till mig att RIIID!!! FRAMÅT, RIIID!!! Tyckte hon var grym och helt oförstående men gjorde som hon sa… Efter den träningen har hästen aldrig mer slagit bakut… Pinsamt, jotack!!
Jag tror att Thea säkert kan behöva lite mental coachning så att hon får sitt tävlings-självförtroende tillbaka men det bästa hade kanske varit att ligga lågt ett tag med tävlingar i hoppning och istället köra på lite i dressyren där det ju verkar funka kanon!!! Kanske är Chili färdig för en liten LD som kanske kan hjälpa Thea att börja om lite från början igen?
Vet att ni kommer att ta er igenom känslan av ”hopplöshetsgropen”, det gör vi alla och ibland är det bästa att bara sluta analysera så mycket och istället bara rida för att det är kul och skita i att tävla ett tag tills suget blir för stort och man inte kan låta bli!! 😉 Kramar till er alla och en extra till Thea och Connie!! ❤️❤️❤️
GillaGillad av 1 person