Idag var Thea, Connie och jag i Markaryd. Egentligen skulle detta varit en tävlingsfri helg då divII startar nästa helg, men Thea ville hitta självförtroendet igen efter Perstorp. Efter lite letande på TDB så hittade jag en lämplig tävling i Markaryd, både LC och LC+ och en timmes körtid. Efteranmälde dem i tisdags. 

Denna veckan har varit en vecka med enorma framsteg för Thea. Hon red för Tommy i tisdags och de hade pratat länge om hur och varför. Även om vad Thea vill. Jag var inte med, jobbade på östkusten. Dagen efter jobbade hon Connie i så fin form och HELT utan hjälp! Stolta står både jag och Tommy och tittar på. Man ser på Thea att hon känner hur bra det går för hon skiner som en sol medan svetten rinner! Klar vändpunkt för henne. I tisdags lärde hon sig rida. 

I torsdags trillar Thea av på hoppträningen, en rejäl smäll efter ett missförstånd mellan henne och Connie. De kommer för stort in på en oxer och Connie nitar men ångrar sig och hoppar 110-cm oxer stillastående (utan att riva!!!) och Thea far i backen. Hon slår i svanskotan och hamnar på handleden. Hon fick rejält ont men hoppar omskakad upp efter en stund. Hindret sänks och de får hoppa igen tills det känns bra, höjs efter hand. 

Det onda i svanskotan släpper ganska direkt men smärtan i handen eskalerar. Maria, som är sjukgymnast, var i stallet och känner igenom handleden. Hon misstänker inte spricka utan stukning. Handleden lindas. Dagen efter har hon lika ont och får stå över ridningen. Fortfarande fast besluten att tävla på söndagen. Vi har lite tur, för Anns goda vän Connie (!) ifrån Tyskland är på besök och hon har jobbat som beridare i många år, vi ber henne rida Connie på fredagen. Hon ställer glatt upp! Hon har ridit många av stallets hästar under veckan. Det går (såklart!) jättebra och vi får många goda tips om vad Connie behöver träna på och hur. 

Lördagen kommer och Theas handled är inget bättre. Pappa gillar inte alls att Thea ska rida dagen efter. Vi pratar med Thea om hur viktigt det är att hon säger ifrån om det inte känns bra när hon rider fram. 

Söndagen kommer och handleden är om möjligt liiiite bättre, i alla fall med viljans makt! Vi åker till Markaryd. Resan börjar med en mindre mor-dotter-katastrof då vi blir osams om hur vi ska lasta Connie. Hon går så gott som alltid in på åtminstone andra försöket, men inte idag. Jag vill tränsa men inte Thea. Oj vad vi blir ovänner! Connie tränsas och går rakt in. Det tar någon mil innan vi (jag?) lugnat oss men sedan är vi på banan igen. Tilläggas är att det är mer och mer sällan vi kommer i dessa konflikter. Jag har aldrig varit på Markaryds ridanläggning, så vi åkte i god tid och kommer fram så vi har gott om tid att se oss omkring. Jättemysig anläggning omgiven av öppen skog och underbar blommande ljung. Alla är trevliga och vi känner oss så välkomna fast vi inte känner igen ett enda ekipage! 

Framridning. Jag tror jag frågar Thea tre gånger om det funkar och om hon vill att vi stryker dem. Tillslut mulnar hon till på mitt tjat. Det känns sådär säger hon, men hon vill prompt hoppa. Hon lyckas inte få ihop Connie riktigt, vilket är förståligt, men bjudningen är bra. Framhoppningen är oxå bra, de hoppar bara några gånger per hinder. Det är en hingst på framhoppningen samtidigt som dem, så det är lite stökigt. Ursnygg Conemara ifrån Danmark! 

Lagom till Thea ska ut på banan börjar det regna, så typiskt. Banan är superkladdig som den är redan efter gårdagens ihållande regn. 

Startsignal för Thea. Av någon oförklarlig anledning är jag inte så nervös som jag brukar vara. Filmandet blir sådär i regnandet. Det går bra för dem. Lite dåligt tempo på tvåan med ett tidigt stort språng som följd, vattenansamlingen är som värst där, annars en fin runda. De går upp i ledning och denna gången håller de sin position! Så kul för dem! Andra vinsten. 

När vi förstår att de vunnit så frågar jag Thea om hon vill rida nästa klass, hon tvekar. Hon har mer ont nu. Jag ber henne fundera en stund. Efter prisutdelningen säger hon att hon är nöjd och vill åka hem. Denna gången lyssnar jag. De stryks, vi pysslar om Connie i lugn och ro, lastar och sätter oss och fikar medan vi tittar på B-ponnyekipagen i LC+. 

Vi åker hemåt och det känns såklart mycket bättre än förra hemfärden. Men inte bara på grund av vinsten, utan för att jag verkligen känner att motgången i Petstorp faktiskt gav något. 

Jag kan ikväll summera en riktigt bra helg. Igår kollade vi på Noels träningsmatch med hans nya hockeylag och hade en urmysig lördagkväll där Micke, Noel och jag gjorde taco tillsammans. Thea var i stallet med Isabelle (ingen ridning, bara fixat inför tävlingen), Penny sov hos morfar och Eva för de skulle till ”skogens dag” på söndagen. Det är inte så ofta man har Noel för sig själv längre, utan två systrar som tar all uppmärksamhet. Kändes så skönt att få prata och bara vara honom nära. ❤  I bloggen, som ju faktiskt kom till för att berätta om Connie, men som övergått till något i stil med mamma-tävlingsblogg, så skrivs det såklart mest om Thea, men jag har två barn till som jag älskar lika mycket ❤ 

Jättebra tävlingsdag för Thea med återfunnet självförtroende, trots stukad handled. Vi var hemma i så god tid att vi hann till Helsingborg, Thea skulle köpa en brösta för sina födelsedagspengar, jag behövde klippskär och Noel en ny jacka. Vi åt på Väla och återigen, så skönt att de stora får prata utan att lilla P avbryter med sitt konstanta prat! Väl hemma igen kom morfar hem med lilla P och vi fikade på Theas hembakta kolakakor. 

Ikväll somnar jag gott.

Filmen: http://youtu.be/GakdlbUUovI