I tisdags var det fortfarande fruset ute och Connie var återigen laddad med energi. Denna gången var jag förberedd med longerlina och inspänningstyglar. Efter att Thea skrittat fram så hoppade hon av och jag tog henne på lina. Jag hann knappt släppa ut henne på volten förrän hon la i högsta växeln och fullkomligen exploderade i en blandning av skuttande, pipande och full fart! Jösses så mycket uppdämd energi! Jag red henne dagen innan då Theas hosta envist hänger kvar. Jag tränade mycket på galoppfattningarna och tyckte jag red ett ordentligt pass men uppenbarligen fanns mycket energi kvar.
Efter att hon fått busa av sig kunde Thea hoppa upp igen och rida som vanligt. På eget bevåg tränade hon skänkelvikning som hon, dvs Thea, har svårt att få grepp om. Är på god väg nu.
