Uteritt med Sara och Jackie. Malin, Saras mamma följde med till fots tillsammans med hunden Pix. Jag jobbade till sex så farfar körde ut Thea till stallet och jag hämtade henne efteråt. Första dagen Thea är där utan mig. Typiskt nog trillar hon av just idag…
Thea hade pratat varmt om den lilla ängen hon red på förra veckan så de red förbi den på vägen hem för att galoppera där. Tredje galoppen hade Connie förstått konceptet, hon låg före Jacky och energin pyste över, hon brallade och Thea föll av. Lyckligtvis helt oskadd efteråt. Malin lyckades fånga det på film och med facit i hand så tror jag absolut flickorna har lärt sig att om man står i bredd i ena änden av en åker och susar iväg samtidigt i full galopp på varsin uppspelt ponny, så får man räkna med att energin bubblar över i eventuella bocksprång! Förmaningstalet i stallet när de kom tillbaka och jag skulle köra hem Thea kunde därför lätt kortas ner till – ”Då har ni lärt er något idag”.
Inom mig kan jag ändå inte låta bli att le, jag minns såväl Cillas och mina skogsturer på Dolly och Carmensita. Jag kan förstå hennes glädje över en sådan galopp!
Nu är det dock många som trillat av senaste tiden. Jag funderar skarpt på att köpa ett par freejump-stigbyglar till Connies sadel. Anns olycka har verkligen fått en att tänka efter.